- Du kommer nå´nstans ifrån!
Så utbrast min svensklärare på Lärarhögskolan i Stockholm förtjust första gången han hörde mig prata. Något förvånad svarade jag att... Jo, jag är från Överkalix, och då fick jag en lång föreläsning om Överkalixmålet. Det var första gången jag förstod att det var något speciellt med min hembygds svårförståeliga dialekt.
Överkalixmålet talas i dag av knappt en tredjedel av kommunens befolkning, och det är naturligtvis de äldsta som helst uttrycker sig på dialekten. Jag har t ex aldrig talat överkalixmål, medan min mamma helst använder dialekten och alltid när hon pratar med sina väninnor.
Att överkalixmålet kunnat överleva beror på att
- det avviker så mycket från rikssvenskan att det är svårt att "låna in" ord.
- befolkningen tidigare var enhetlig och hade samma bakgrund och sysselsättning.
- de långa avstånden och de dåliga kommunikationerna förr gjorde att kontakterna med människor utanför kommunen var få.
De utmärkande dragen i överkalixmålet är
- att det bara finns akut accent.
- att de flesta orden är kortstaviga, dvs kort vokal följs av kort konsonant. (Förekommer inte i rikssvenskan)
- att inti eller i slutet av ord är skillnaden mellan b,d,g och p,t,k upphävd.
- att inskottsvokalen -e- är rikligt förekommande, ex: kal-e-v.
- att ng-ljudet följs av hårt -g.
- att fornsvenskans diftonger är rikligt förekommande.
- att stj-, hj-, lj-, dj- oftast uttalas så att varje bokstav hörs. (Ex lios–ljus, hiol–hjul, diop–djup. Jämför med gammal svensk stavning.)
- att l inuti eller i slutet av ord ofta uttalas tjockt
- att det bara finns tre genus, maskulinum, femininum och neutrum.
Stavning
I mina exempel har jag försökt skriva orden som de uttalas. Lång vokal utmärks med kolon.
Exempel
Den här vaggvisan plus en fingerramsa är nog det enda jag kommer ihåg från det jag och mina syskon var små:
Vå:gväis
Vörin sö gåo å sti:en in
men tisten sö ba:ne fa soa.
Fe:rn jer äint haim
hän jer jåo äint haim
hän jer nero berjen
å ståot op stäveren
hän håla djeil ha:n
hän kåmm äint haim firi kweilo.
Vaggvisa
Varen så goda och stigen in
men tysta så barnet får sova.
Far är ej hemma
han är ju ej hemma
han är nedan berget
och stöter upp störar
han håller på göra hage
han kommer ej hem före kvällen.
Ett av morfars uttryck:
He jer so sputt opa Rektjerev. Det är som att spotta i (sjön) Räktjärv. (m.a.o. en droppe i havet)
Ett annat:
Äint jer e söindat men he jer åorett - att ha skåon oppa feil fåot. Inte är det syndigt men det är orätt - att ha skon på fel fot.
Och så glömmer jag aldrig det som morfar sa när jag förlovade mig:
Da fäingre jer räinge jer f'´tta täinge.
Lyssna på Överkalixmålet – länk till dialektprojektet Swe Dia 2000.
Källa: ABF:s och Studieförbundet Vuxenskolans bok ”ÖverköLisma:Le”.
Jag kommer inte ihåg var jag hittade animationen. Om du känner igen den kan du väl meddela mig varifrån den kommer.