Äritan gå:t.
- Wå jer e för läikhait milla i bjerk å i djiveir?
- Na:r kän men bera vättne ipi säilo?
- Do käst e da do bihöiv e, å ta op e da do äint bihöiv e?
- Huke åoL hä föir båokstava å eint näntin äottaLas feil?
- Wå jer e so bLäi lengger ju mair men tä båort uti bekke i:nda?
- Wå gär ivi vättnen äotan at röir si?
- Wå jer e so hä häore men äingge öi?
- Wåmm jer e so vårk bera in ståkk men äint in lil stain?
- Ju mair do tä bårt desto stö:r bLäi he, ju mair do leg til desto mäinder he bLäi?
- Huri me:ngg låpp gär ini ino kä:k?
- Wårt fLäo åll fåeLa?
- Gär måot skåojo men säi haim?
- Båondn gär å lait et He´n äint vil ha?
- Huken de: stär äint ini åLmanäkken?
- För läitet för aino, löo a to:, å för mitji för träi?
- Mäinder en i möj, ber tjörka opa rigo?
- He jer runt so i e:g men rekk kräingo ino tjörkve:g?
- Röv opp, röv nei, ti: dra föir?
Swå:r opa gå:to
- beke to: stjiot skåta
- da vättne hä frusi
- i äinker
- rett
- däike
- bråon
- späiken
- eLva
- håLe
- äingger, döm hopp däit
- däit neive paik
- iksa opa heilo a båondo
- håLa uti ha:no
- dötsde:n
- hemLihaita
- sankårnne
- i nist
- i kuno so sit å mjöLk
Vad det betyder? Här har du gåtorna översatta till ”vanlig” svenska.
Och vad var då detta? Överkalixmål förstås.